jagbarajoggarlite

I lördags när jag tittade på Gokväll (vilket jag nu när jag är 30 kan göra utan att skämmas) så berättade Titti Schultz om att hon inte springer utan lufsar.

Det var dagens inspiration, när jag gav mig ut i kvällssolen med täppt näsa o rinnande ögon. Långsamt skulle jag lufsa.

Sagt o gjort. Det fina i kråksången är dock att jag sprang i vad som kändes som riktigt långsamt tempo, men samma som jag för ett par veckor sen tyckte va fort. En snitthastighet på 6,20/min.

En positiv sak med att föra logg över sin träning är att man i alla fall ser att det går frammåt!