Ljuset i tunneln
Detta är en bild från gårdagens spring i skogen i Ängelhom där jag var för att gratta mamma på mors dag.
Åtta kilometers intervallträning blev det. Lite oplanerat dock. Sprang fel och hamnade i massa sand vilket gjorde mig så less att jag stannade. Sen blev jag sur över att jag stannade så jag bestämde mig för att köra intervaller istället. Och det gick fint det! Konstigt hur hjärnan spökar med mig om hur mkt jag orkar eller inte.
Bilden är från Lassaretslinjen, en av vägarna som leder ner mot stranden i Ängelholm. Den har jag cyklat väldigt många sommardagar i min barndom. Jag minns att ljuset där framme alltid kändes så omöjligt långt borta för ett badsuget barn. Men på nåt omöjligt vis kom man ändå dit efter mycket trampande.
Och igår när jag sprang där kändes det lite på samma sätt som jag känner inför maran i september. Den är just nu sjuukt långt borta, samtidgt som jag vet att jag kommer komma dit och klara av det. Måste bara öva lite mer först.
Puh.
