Ny vattenrygga!
Har kommit på att jag behöver ha nåt slags bärdon när det är maradags i september.
Vad jag ska ha i har jag dock inte klurat ut än. Vatten, mobil, compeed, enerigi och tejp vet jag i alla fall.
På Decathlon i Beziers hittade jag den här som jag nu ska testa ett par dagar. Passar bra nu när det är jogg i över 30-graders värme.
Äntligen fransk morgonjogg!
Första semestermorgonen i Murviel. Ställde klockan på sju och tassade upp före dom andra för att hinna med veckans långrunda. Pappa steg dock upp också och tog på sig rollen som cyklande kartläsare. Det blev en vacker 12-kilometrare bland vinrankor och mandelträd. Bättre start på semmen än så här blir det inte!
Kortdokumentär i örat o spring i benet
Det känns fortfarande som att springflowet håller i sig. Peppar peppar.
I går blev det 6 km i lite högre tempo (men fortfarande på 35 min så inte jättesnabbt).
Men det fina med den distansen är att den är precis lika lång som podversionen av en P4 dokumentär. De är ofta så himla bra, och man får på en halvtimme intressanta levnadsöden i ett enkelt format. Springturen bara svischar förbi och man glömmer nästan bort vad man gör.
Nu fasar jag lite för att 35-gradig värme och vinkvällar ska sinka min träning när jag åker ner till Frankrike på lördag...
Har vändningen kommit nu?
Jag har ju som bekant varit nere i nån slags svacka under juni månad. Efter att ha förbättrat mitt springtempo hela våren stannade ökningen helt av eller till och med blev långsammare. Inte så kul. Men det var ju bara att streta på. Hur det än var så skulle jag ju springa mara i september så jag hade ju inget val. Hellre springa långsamt än inte alls.
Men nu känner jag kanske kanske att trenden har vänt. Mina två senaste springrundor har varit helt fantatiska. 8 kilometer i fredags och 12 km igår, båda med fräsha ben och utan större ansträngning. Kände båda gångerna ett skönt flow och som att jag med lätthet hade kunnat hålla på ett bra tag till.
Den här veckan är jag i Shlm och jobbar och får därför utforska nya springrundor. Igår var det 12 kilomets-brat-rundapå Djurgårn:
Kolla vilka tuffa nya jag har!
Intervaller hade räckt
2 kilometers uppjogg
löpövningar
4 x 100-meters-rusher
3 st 5-minuters-intervaller
2 kilometrs nerjogg
och en Body Pump på det.
=ben som darrar ca 10 cm i sidled under utfallsövningen på BP:n.
12 veckor kvar
Likt en graviditet räknar jag ner till den där maran. Fast tvärt om. Jag är i vecka tolv. Fast bakifrån. Och jag ser inte fram emot det.
Men nu är det alltså andra bananer som måste gälla och därför ska jag nu börja följa ett schema som jag snott från jogg.se
Följer jag bara det ska jag klara det på fem timmar. Känns sjukt overkligt just nu.
Men imorse innan jobb blev det en timmes jogg i makalöst långsamt tempo. Trevligt så. För det var på Ribban. Malmös bästa plats.
Veckan som gick
Eftersom det varit lite skralt på bloggfronten här nu så sammanfattar jag senaste veckans träning.
I söndags blev det ett försök till en långrunda på ny bana i Stockholm. Tyvärr var det alldeles för kuperat för mig så det blev inte riktigt vad jag hade planerat. Spring varvat med gång, men i alla fall nästan milen.
Igår sprang jag 5 km på ca 28 min och sen en halvtimmes styrka på en klass som heter CXWORKS. Det var sån med gummiband. Vete tusan vad jag egentligen gillade den, känes lite hattigt på nåt sätt och bitvis kändes det som man stod och slet och drog i de där snörena lite hipp som happ.
Idag var det dock mer struktur när jag och Ida betade av ett pass Body Pump. Fint så.
Ungefär 4 av årets 365 dagar så känner jag för att äta hälsosamt. (Annars vill jag mest bara äta dyr mat med mycket sås. Typ.) Idag föll det sig så väl så att en av de 4 dagarna inföll, så det var ju bara att lyda kroppen.
Tonfiskröra på en bädd av sallad och pasta. Nåja, tonfisksallad kan man med kalla det.
